» Bli medlem       
 » Glömt lösenordet?
    
SAAF Utbildning Aktiviteter Nöje
Senaste nyheterna Krönika Sök Arkiv

  SAAF
Inloggade: 0

Medlemmar: 2460

Föreningar: 15
 HIG
 KI
 KTH
 LHS
 LIU
 MDH
 ORU
 SH
 SU
 UU
 GBG

  Forum


Elisabethtown: Betyg: 3

Skådespelare: Orlando Bloom, Kirsten Dunst och Susan Sarandon
Regi: Cameron Crowe

Premiär: 11 November

Jag har nog rackat ner på stackars Orlando Bloom innan. En sann Babemagnet med sina valpögon och lite pojkaktiga uppsyn som får både tonårsflickor med tillhörande mödrar att falla som furor. Jag trodde i ärlighetens namn inte att han skulle landa en roll där han slapp vara så där allvarsam och medeltida. Men Orlando hade tur, nu råkade vara så att Cameron Crowe hade skräddarsytt rollen som Drew Baylor just för honom och det verkar som om det blev ett lyckat tänk och var värd all månaders väntan som Cameron Crowe fick lida igenom.

Drew (Orlando Bloom) har de senaste åtta åren vigt sitt liv åt att skapa en sko som blir en så hård flopp att det pratas om att en hel generation hellre skulle gå barfota än bära skon. Han blir sparkad efter att företaget ska ha förlorat nästa en miljard dollar och förlorar på kuppen sin snygga flickvän som inte hänger med förlorare. Det finns för honom bara en väg ur detta och det är den snabba och hårda vägen. Som den briljante uppfinnaren han är kommer han på det bästa sättet och är just i färd att sätta sina planer i verket. Ringer den enerverande telefonen och han får höra att hans far avlidit och Drew ska ta sitt ansvar som äldste sonen och frakta hem honom till Oregon. Under flygturen ner till Kentucky, hamnar han i klorna på den mest charmanta flygvärdinna Claire (Kirsten Dunst), som till skillnad från honom fullkomligt spricker av livsbejakelse. I Drews ibland kvävande möte med faderns släktingar och förflutna blir Claire Drews livlina och den som äntligen får honom att se med egna ögon vad han gått miste om i livet.

Elisabethtown kändes som tre delar varav två av dessa delar skulle ha räckt och blivit över. Tempot i början med självmordsplaner och den förnedrande genomgången av tidernas flopp var rolig och avslappnad. Mitten domineras av ett långt sjoks hoppande av känslor och missade blickar och saker som sägs i onödan och icke att förglömma sekvenserna med tjocka släkten som varade så länge att jag började titta på klockan efter ett tag. Jag hade lite för höga förväntningar av den här filmen och av skådespelarna att den kan ha tappat glansen i mina ögon som årets romantiska komedi. Cameron Crowe vann mycket på den obligatoriska musiken som han mer än någon annan regissör lyckas bjuda på stämning och trivsel. Elisabethtown höll sig ovan ytan på grund av den fullt fungerande attraktionen huvudrollsinnehavarna och för den underbara föreningen far och son emellan.

Teodora Yevno, 11 november 2005


Kalender
M
T
O
T
F
L
S
1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
31

Nätfrågan
-
 -
 -
 

Administration
Kontakta oss
Sidkarta

Utbildningslänkar
 Syrianska Sidor
 Utbildningslänkar
 Studentlänkar
 Högskolor/Univ.










© Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet, SAAF 2002-2017