» Bli medlem       
 » Glömt lösenordet?
    
SAAF Utbildning Aktiviteter Nöje
Senaste nyheterna Krönika Sök Arkiv

  SAAF
Inloggade: 8

Medlemmar: 2458

Föreningar: 15
 HIG
 KI
 KTH
 LHS
 LIU
 MDH
 ORU
 SH
 SU
 UU
 GBG

  Forum


En dag i mina tankar…

Bittida morgon vaknar jag upp av solen som skiner in genom fönstret. Solen strålar in så starkt att den väcker mig i min ljuva sömn trots att väckarklockan ännu inte ringt. Smått irriterad stiger jag illvilligt upp och märker till min förvåning att klockan bara är sju, väckarklockan skulle inte ringa förrän nio! Insikten att jag fortfarande bara är människa och därmed inte har kontroll över naturens löpande gång lungnar dock ner mina sinnen. Jag räcker mig mot fönstret och drar upp persiennerna, solen lyser nu ännu starkare in i rummet och jag fylls helt plötsligt av glädje och fröjd över vad jag skådar när jag tittar ut. Den klarblåa himlen, skimrande vattnet och ljusets starka glans får mig att tacka Gud övertaligt mycket för denna fröjdfulla men ack så tidiga morgon. Vidare begynns tanken om allt det vackra vi har här på jorden, men som vi människor tar för givet. Emedan jag ändå vaknat två timmar för tidigt kan jag likväl filosofera om Guds storslagna och praktfulla skapelse. Jorden. Livet.

Vad innebär livet på jorden för mig som kristen människa? Vad anser jag vara ’viktigt’ idag?

När jag väl stigit upp, stående vid fönstret i djupa tankar, kastar jag en hastig blick på de kläder jag ställt fram för dagen. Min blick fastnar dock på kläderna för en minut och vidare på mobiltelefonen, på tv:n, på stereon, på datorn och alla materiella ting som hängivet fyller rummet. En ny tanke uppstår och jag undrar om jag idag skulle kunna lämna ifrån mig alla ’onödiga’ ting som jag ständigt omger mig med. Det tror jag inte. Men varför inte? Varför är vi människor så måna om allt vi har här på jorden och inte alls berörda av det vi inte har, t ex en bättre kontakt med Gud och Hans härlighet? Det betyder mycket mer än vad vi någonsin på denna jord kan omge oss med.

Vad är vi rädda för?

Människan fruktar nog mest ensamheten, otillräckligheten. Ständigt försöker man leva upp till samhällets alla krav, vad det än kan innebära, så länge man får bekräftelse om att man är ’ok’. Vare sig det gäller Samir som kör den senaste BMW:n eller Samira som bär på den senaste Gucci-väskan så faller vi alla för materialismen, en av samhällets alla bördor.

Detta måste dock inte alltid betyda att man inte kan ha alla dessa saker och samtidigt vara en troende kristen, men det jag menar är att det blir svårare att upprätthålla tron när man tenderar att tappa bort sig själv i all materialism, man tar saker och ting för givet och glömmer bort att tacka Gud för det man har. En av livets alla synder.

Så vad är min slutsats?

Tiden går och klockan slår nio, måste nu påbörja min vardagliga process, kläderna ska på, mobilen ska vara fulladdad, stereon ska alstra musik och kaffet sätts på. Innan jag går ut ur rummet vänder jag mig om, solen står högt och jag kisar när blicken riktas mot fönstret. Jag fylls av blandande känslor jag inte kan beskriva. Jag tackar Gud för allt jag har och ber Honom att jag aldrig ska ta det för givet.

Min slutsats blir en uppmaning för alla att inte ’tappa bort’ sig i all materialism och att alltid tacka Gud för det man har. För det är lätt hänt att man inte vet vad man har förrän allt är borta.


Maria Zeito, 15 april 2003


Kalender
M
T
O
T
F
L
S
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
Paintball + Grill - Stockholm
1 juni 2017

Nätfrågan
-
 -
 -
 

Administration
Kontakta oss
Sidkarta

Utbildningslänkar
 Syrianska Sidor
 Utbildningslänkar
 Studentlänkar
 Högskolor/Univ.










© Syrianska/Arameiska Akademikerförbundet, SAAF 2002-2017